Vanliga frågor om ADHD

Uppfostran ser olika ut för alla och därför är det svårt att besvara frågan. Men jag kan tipsa om några lösningar som funkar hemma hos oss.

Alla med ADHD mår bra av rutiner, struktur och ordning & reda.

Ett schema i färg som innehåller t.ex. aktiviteter, städdag, dukdag, läxdagar, är jättebra hjälpmedel. Att ha ordning och reda är en enkel men väldigt viktig del i individens liv. Det skapar ett lugn och gör det enkelt att hitta sina saker.

Det är stärkande att få känna sig delaktig och behövd i ett sammanhang, men anpassa kraven och uppgifterna efter individen!

Exempel på lämpliga uppgifter för barn:

  • duka av sin talrik och ställa i diskmaskinen
  • ha en dukdag i veckan
  • städa sitt rum varje söndag
  • lägga in sina rena kläder i garderoben
  • bädda sin säng varje dag
  • säga ”tack för maten” efter middagen
  • duscha och tvätta håret varje onsdag
  • ställa upp skorna på skohyllan

Adhd är delvis ärftligt och därför är det vanligt att flera i en familj eller släkt har det. Men det kan vara stor skillnad på vad olika personer har svårt eller lätt med.

Ja!

Barn med ADHD har ofta en tydlig fysisk rastlöshet. De kan vara spralliga, högljudda och ibland utåtagerande.

Hos ungdomar finns ofta en inre oro och rastlöshet. De har ofta kraftiga humörsvängningar och är lättretliga. Tjejer har ofta mer inåtvända symtom. Endel ungdomar blir mer passiva och orkeslösa, en del blir mer impulsiva och kan lätt hamna i problem.

Hos vuxna kan symtomen yttra sig i en inre stress och rastlöshet. Det kan vara svårt att planera, organisera och hålla ordning. Det är vanligt att individen hoppar av utbildningar, byter arbete ofta eller byter bostad. Det kan vara svårt att leva upp till alla krav och förväntningar som samhället har på dig som vuxen. Det är vanligt med utmattning, depressioner och relationsproblem. Det finns en ökad risk för missbruk och kriminalitet.

ADHD-medicinerna påverkar signalsubstanser (framför allt dopamin och noradrenalin) i hjärnan och det leder till att hjärnans processer saktas ner och då blir hjärnan snabbare och bättre på att sätta stopp för sina egna impulser.
Medicinen kan inte bota, men den har stor effekt på de flesta.

Centralstimulerande läkemedel har ofta goda effekter på bland annat uppmärksamhet, impulskontroll, planeringsförmåga, reaktionstid, korttidsminne, skolprestationer och inlärningsförmåga. Men mediciner passar inte alla och biverkningar är vanliga. Ofta så ökar sömnproblemen och matlusten minskar kraftigt, det leder till ännu mer koncentrationssvårigheter och ännu mer utmattning.

 

Långt ifrån alla får biverkningar. Ofta så försvinner biverkningarna efter några veckor men ibland kan man behöva byta till en annan medicin.

Biverkningarna kan se olika ut men de vanligaste besvären är minskad aptit, huvudvärk, magbesvär och sömnstörning.

Man ska vara uppmärksam på om individen blir nedstämd, får självmordstankar eller vill skada sig själv eller andra. Då ska läkare kontaktas!

Det finns ingen medicin som kan bota ADHD. Läkemedel kan påverka kärnsymtomen och  då underlätta tillvaron för väldigt många.

Ungefär 7 av 10 personer med ADHD får positiv effekt av centralstimulerande läkemedel.

Centralstimulerande läkemedel har ofta goda effekter på bland annat uppmärksamhet, impulskontroll, planeringsförmåga, reaktionstid, korttidsminne, skolprestationer och inlärningsförmåga.

Man vänder sig till en psykiatrisk mottagning eller Barn- och undomspsykiatrin BUP för att göra en utredning. Det finns inget enkelt test eller prov som visar om du har adhd. Det behövs en noggrann utredning där du själv och andra, som föräldrar och skolpersonal, svarar på frågor om dig. Du får göra olika tester och uppgifter. Du får också träffa en läkare och en psykolog och det görs flera olika undersökningar och provtagningar för att göra att utesluta andra sjukdomar som bättre förklarar symtomen.

1-2 elever i varje klass och 1 av 25 av vuxna personer har ADHD.
Det finns anledning att tro att mörkertalet är stort eftersom okunskapen är väldigt stor.

Kärnsymtomen är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och hyperaktivitet.

ADHD är olika för alla individer. Vissa upplever bara några av de saker som brukar vara typiska. En del har lätt med vissa saker som andra tycker är svårt. Om du har adhd känner du antagligen igen dig i några av de här sakerna:

  • Du har svårt att koncentrera dig länge på något. Särskilt om du inte är så intresserad.
  • Det är jobbigt att komma igång med saker, eller så tröttnar du fort på något du har börjat med.
  • Ibland är du rastlös och tycker det är jobbigt att sitta stilla. Ibland känner du dig helt slut och orkar knappt röra dig.
  • Du är impulsiv, alltså gör eller säger ofta saker direkt, utan att tänka efter.

Det finns också annat som är vanligt vid adhd. Du kan till exempel

  • lätt glömma eller tappa bort saker
  • ha många tankar i huvudet på samma gång
  • tycka att det är svårt att följa instruktioner
  • ha lätt att komma på smarta idéer
  • tycka att det är jobbigt att skriva eller läsa
  • ha svårt att passa tider
  • orka vara fysiskt aktiv länge
  • tycka att vissa rörelser är svåra att göra
  • vara orolig, nedstämd eller ha svårt att sova
  • bli trött av att umgås länge med andra.

 

Ja, de allra flesta som har adhd kan ta körkort. Och medicin för adhd brukar inte heller vara något hinder. Tvärtom kan medicinen hjälpa dig att koncentrera dig på att köra.

Om du har stora problem med uppmärksamhet, omdöme eller minnet kan det däremot innebära att du inte får ta körkort.

Det som behövs för att få tillstånd att ta körkort, så kallat körkortstilstånd, är att din läkare ska skriva ett intyg till Transportstyrelsen.

Mycket av det som är vanligt när man har adhd, är bra saker. Den som är impulsiv kan vara väldigt påhittig. Den som tycker det är jobbigt att sitta stilla, kan vara fysiskt uthållig och ha lätt att hinna göra många saker. Den som har många tankar i huvudet samtidigt, kan också ha många smarta idéer.

Det är inte konstigt att många med adhd har blivit framgångsrika forskare, idrottare och artister. Det är viktigt att du som har adhd hittar saker som du verkligen gillar att göra. Då kan du använda din energi till något bra.

ADD är ADHD utan hyperaktivitet.

Om du har ADD kan du ha ännu större svårigheter med uppmärksamhet och impulsivitet. Det kan vara mycket svårt att komma igång med aktiviteter och uppgifter.

 

Kärnsymtomen för ADHD är svårighet med uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet

Kärnsymtomen för ADD är svårigheter med uppmärksamhet och impulsivitet

Nej!

Alla, oavsett diagnos, mår bäst av bra mat och trevliga rutiner kring matsituationerna.

Ibland kanske andra inte förstår varför du gör som du gör. Till exempel kanske de inte förstår att det är svårt för dig att koncentrera dig länge på en sak.

Ju bättre dina vänner och anhöriga känner till dina funktionsnedsättningar, desto lättare kan det bli för dig. Därför är det bra om de får veta vad du har svårt eller lätt för och varför du mår som du gör.

Nej. Men är du förälder till barn med stort vård- och omsorgsbehov kan du söka vårdbidrag hos Försäkringskassan.

Skolan har ansvar, enligt lag, att ge elever med funktionsnedsättning det stöd de behöver för att ha samma förutsättningar som andra elever att uppnå mål. Det kan till exempel vara att eleven får göra vissa saker i en mindre grupp eller att eleven får en lärare eller stödperson som ska ge särskilt, individanpassat stöd. I en del skolor finns särskilda grupper för dem som har adhd.

Anpassningen kan vara tex anpassat material, muntliga prov, läshjälp, iPad, dator eller att få välja plats i klassrummet. Det är skolan som skyndsamt ska utreda och sätta in tillräckligt med stöd och anpassningar men elev och vårdnadshavare har en mycket viktig roll i utformningen av stödet.

Man vänder sig till en psykiatrisk mottagning eller Barn- och undomspsykiatrin BUP för att göra en utredning. Utgångspunkten är alltid att det finns ett lidande, svårighet att fungera i vardagen och ett behov av stöd.
En utredning består av flera intervjuer och bedömningssamtal. Det görs flera olika undersökningar och provtagningar för att göra att utesluta andra sjukdomar som bättre förklarar symtomen.
När det gäller barn  finns  frågeformulär som fylls i av föräldrar och personal i förskola och skola. Observation av barnets beteende
För att diagnosen ska kunna ställas i vuxen ålder ska störningen ha funnits i barnaåren. Ibland kan föräldrar och syskon behöva tillfrågas för att säkerställa tidigare symtom.

Nej, det gör det absolut inte!

Resultatet av en stor en forskningsstudie bekräftar att individer med ADHD har skillnader i hjärnstrukturen vilket tyder på att det handlar om en störning i hjärnan.

ADHD har ingenting med intelligens att göra.

En person med ADHD är precis lika smarta och osmarta som en person utan ADHD.

Absolut!

Skolans miljö och utformning är inte riktigt anpassat för individer med ADHD och ibland kan man behöva få anpassningar, hjälpmedel och stöd för att kunna studera.
Alla har rätt till utbildning och betyg – det står i lagen – och den lagen gäller både i grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, yrkeshögskola, universitet och högskola.

Symtomen förändras med åldern men ADHD kan inte växa bort.

Många vuxna har hittat strategier och lösningar som gör att symtomen inte längre är ett problem och då kan diagnosen tas bort.

Ja, ärftligheten är mycket stor. Man kan ärva ögonfärg, hårfärg och längd, och man kan ärva ADHD.

MER FAKTA OM OLIKA MEDICINER FÖR ADHD

Metylfenidat rekommenderas som förstahandsval av Läkemedelsverket. Erfarenheten är störst med denna substans. Metylfenidat förekommer i en rad varumärken med olika beredningsformer och olika doseringar:

Medikinet och Ritalin finns både som tabletter och kapslar. Tabletterna är kortverkande, med en effekt som varar i 3-4 timmar. Kapslarna är, liksom Equasym Depot, medellångverkande och har effekt i 6-8 timmar. Concerta och Methylphenidate Sandoz är långtidsverkande depotberedningar, med effekt som kvarstår upp till 12 timmar.

Lisdexamfetamin, med varunamnet Elvanse, är långverkande, och består av ett ämne som blir aktivt först när det passerat magtarmkanalen. Läkemedelsverket vill inte att Elvanse används förrän man testat metylfenidatläkemedel utan tillräcklig framgång.

Dexamfetamin, med varunamnet Attentin, är det senast godkända metylfenidatläkemedlet. Det ska endast användas som andrahandsval om man önskar ett snabbare tillslag och/eller kortare duration än lisdexamfetamin.

Dexamfetamin är just den aktiva substans som blir resultatet av lisdexamfetamins omvandling i kroppen. Detta är förklaringen till varför Attentin verkar snabbt och mer direkt, medan Elvanse har en fördröjt insättande effekt.

Atomoxetin, med varumärket Strattera, är långverkande, med effekt som kvarstår under 24 timmar. Man ökar dosen sakta, och det är viktigt att veta att medicinen ofta inte verkar fullt ut förrän efter 4-6 veckors behandling. Inte heller Strattera rekommenderas som ett förstahandsval om det inte finns särskilda skäl.

 

http://www.specialnest.se/hjalpmedel/sa-fungerar-adhd-medicin

Killar har oftare mer fysiska symtom i form av hyperaktivitet. Tjejer har oftare sina symtom på insidan, som en emotionell hyperaktivitet. Det kan till exempel yttra sig genom nagelbitning, dagdrömmande, oro, otålighet och nervositet.

Tjejer med ADHD lider i större utsträckning av utmattning och depressioner. Det kan bero på individens ständiga kamp för att passa in i de förväntningar som samhället har på dig som tjej.

Det är mycket viktigt att vuxna är medvetna om att tjejer och killars symtom kan skilja sig. Det är viktigt att få rätt stöd, anpassning och bemötande så tidigt som möjligt.

Load More

 

Är det fortfarande något du undrar över? Ställ frågan direkt till mig här.

Visit Us On FacebookVisit Us On Google PlusVisit Us On PinterestVisit Us On YoutubeVisit Us On LinkedinVisit Us On Instagram